Fötter och diabetes: fem tecken du inte ska vänta ut

Det första tecknet att ta på allvar är förändrad känsel. Om strumpan känns skrynklig utan att vara det, om du inte märker när badvattnet är för varmt, eller om fotsulan känns bortdomnad — säg det till din läkare och till mig. Nedsatt känsel betyder att foten behöver granskas med ögon istället för med smärta.

Det andra är ett sår eller en skavsår som inte läker inom ett par dagar. Hos en fot med god cirkulation läker en liten skada av sig själv. Gör den inte det ska den bedömas, även om den ser oskyldig ut och inte gör ont.

Det tredje är förändrad färg eller temperatur. En fot som är märkbart blekare, blårödare eller kallare än den andra berättar något om blodflödet. Det fjärde är förhårdnader som byggs upp snabbt, särskilt under trampdynan — de fungerar som en sten i skon och kan orsaka sår inifrån innan huden ens spricker. Det femte är naglar som blir tjocka, gulnade eller lossnar, vilket ofta är svamp och som obehandlad kan bli en ingång för bakterier.

Vid ett diabetesbesök hos mig får du mer än en behandling. Jag inspekterar hela foten, känner efter pulsar, bedömer hud och naglar, tar bort förhårdnader innan de hinner bli sår och går igenom dina skor. Får jag syn på något som behöver läkarbedömning säger jag det direkt — min uppgift är lika mycket att upptäcka som att behandla.

Själv gör du den viktigaste insatsen varje kväll: titta på fötterna, hela vägen ner mellan tårna och under hälen. Använd en spegel om du inte når, eller be någon titta åt dig. Torka noga mellan tårna, smörj ovan- och undersidan men inte i tåmellanrummen, och skaka ur skorna innan du sätter på dem.

Regelbunden fotvård vid diabetes är inte en lyx utan en förebyggande åtgärd. De flesta allvarliga fotproblem börjar som något litet som ingen tittade på i tid.